Privat pensionsförsäkring

Den totala pensionen består av såväl allmän, tjänste- och frivillig privat pension. Det är bra att känna till att dessa olika pensionstyper inte påverkar varandra utan summeras helt enkelt när det är dags att pensionera sig.

Om privat pensionssparande

Anledningen till att man kan tänkas vilja teckna en privat pensionsförsäkring är att man vill få en högre pension jämfört med att bara få allmän- och/eller tjänstepension. Det privata pensionssparandet är alltså helt och hållet frivilligt och man väljer helt enkelt vilken eller vilka försäkringar man vill teckna och hur mycket man vill avsätta i dessa försäkringar. Dessa försäkringar tecknar man via försäkringsbolag eller banker. Innan man tecknar en privat pensionsförsäkring så kan det vara bra att jämföra de privata pensionsförsäkringar som finns.

Rent skattemässigt så tycker vissa det är förmånligt att teckna pensionsförsäkring eftersom man ges rätt att dra av för upp till 12 000 kr per år (med andra ord är pensionsförsäkringen avdragsgill). När man sedan plockar ut pensionen så får man betala inkomstskatt.

Tidigast så kan man börja ta ut ersättning från pensionsförsäkringen vid 55 år ålder den kortaste tiden för utbetalning som man kan välja är 5 år och har man väl tecknat en privat privat pensionsförsäkring så är man bunden till den.

Olika typer av privat pensionssparande

Det finns lite olika alternativ när det kommer till privat pensionsförsäkring och hur pengarna i pensionsförsäkringen förvaltas. För det första så finns det något som kallas traditionellt förvaltad pensionsförsäkring vilket innebär att försäkringsbolaget lägger pengarna i en fondförsäkring som där man själv väljer vilka fonder som pengarna skall investeras i. Ett annat alternativ är ett så kallat individuellt pensionssparande (IPS) där man kan investera pengarna i aktier, fonder, andra typer av värdepapper eller enbart på bankkonto. Man kan alltså välja risknivå helt själv. Aktier brukar innebära högst risk och att spara på bankkonto brukar innebära lägst risk.

Vilka är då de huvudsakliga skillnaderna mellan traditionellt förvaltad pensionsförsäkring och IPS? För det första så ger inte IPS någon möjlighet till garanterad avkastning till skillnad från den traditionellt förvaltade som ger garanterad avkastning.
IPS innebär större valmöjlighet när det kommer till vilka värdepapperstyper som man vill placera sina pengar i.
Vidare så är IPS inte någon försäkring vilket innebär att endast värdet på portföljen/sparandet betalas ut till efterlevande och inte något försäkringsbelopp. I pensionsförsäkringen kan man däremot lägga in dödsfallsbelopp som utbetalas till efterlevande om man avlider i förtid.
När det gäller dödsfall så utbetalas IPS alltid. Värdet tillfaller dödsboet om inga förmånstagare finns, när det gäller pensionsförsäkring så tillfaller istället värdet de övriga försäkrade i kollektivet vid samma situation.

Tjänstepension

Har du hört talas om tjänstepension? Detta är en del av den totala pensionen som merparten av de som jobbar får. Har man tjänstepension så innebär det att arbetsgivaren sätter av pengar åt den anställde. Enligt Pensionsmyndigheten så får 90 % av de anställda i Sverige tjänstepension via arbetsgivaren.

Det finns idag fyra olika tjänstepensionsavtal här i Sverige. Vilken av dessa tjänstepensionsavtal som man tillhör beror på om arbetsgivaren har kollektivavtal samt inom vilken yrkessektor man jobbar. Om man är osäker på vilken tjänstepension man har är det enklast att höra med arbetsgivaren eller valcentralen. Nedan ser du vila de fyra olika typerna av tjänstepensionsavtal som finns.

För privatanställda arbetare (avtal mellan SAF och LO)

Hur många försäkrade? Ungefär 4 miljoner
Vilken valcentral? Fora (http://fora.se/)

Privatanställda tjänstemän (ITP)

Hur många försäkrade? Ungefär 1,8 miljoner
Vilken valcentral? Collectum (https://www.collectum.se/)

Kommun- och landstingsanställda (KAP-KL)

Hur många försäkrade? Ungefär 1 miljon
Vilken valcentral? Pensionsvalet (http://www.pensionsvalet.se/), Selectum (https://www.valcentralen.se/) eller Electum (http://www.electum.se/)

Statligt anställda (PA-03)

Hur många försäkrade? Ungefär en halv miljon
Vilken valcentral? SPV (Statens Tjänstepensionsverk, http://www.spv.se/)

Vad ingår i tjänstepensionen?

Tjänstepensionen betsår av ett par olika delar. Dessa delar är efterlevandeskydd, ålderspension samt sjukförsäkring. Storleken på pensionen beror på vilket avtalsområde som man jobbat inom. Om man har bytt bransch under karriären så kan man ha olika tjänstepensions-avtal. Det är viktigt att man skaffar sig alternativ till tjänstepensionen om man är egenföretagare också eftersom man då inte får någon tjänstepension. Man få inte heller någon tjänstepension om man är arbetslös eller studerande.

Hur stor kan tjänstepensionen bli?

Det finns två olika typer av tjänstepensioner, dessa är premiebestämd respektive förmånsbestämd.

I den premiebestämda pensionen så är det förutbestämt hur mycket arbetsgivaren skall betala in för den anställde. Storleken på den premiebestämda tjänstepensionen beror på vilken förvaltningsavgift som tas ut samt hur stor avkastningen är. Hur stor denna pension blir beror alltså på vilka pensionsval man själv gjort.

Den förmånsbestämda tjänstepensionen så är man garanterad en viss procent av den slutgiltiga lönen man har innan man går i pension.

Den allmänna pensionen

Pensionsmyndigheten ansvarar för, och administrerar Den allmänna pensionen. Detta är “grunden” om man ser den totala pensionen som en “pyramid” som även innehåller Tjänstepension och Privat pensionssparande. Läs vidare för att lära dig mer om Allmän pension.

Hur fungerar Allmän pension?

Årligen så sättsAllmän pension per automatik 18,5 % av lönen och/eller andra ersättningar som är skattepliktiga. Av dessa 18,5 % så går 16 % till en så kallad Inkomstpension. Resten 2,5 % av den allmänna pensionen går till den så kallade Premiepensionen. Detta innebär att om man exempelvis har en årlig inkomst på 300 000 kr så sätts 55 500 kr av i Allmän pension. Av dessa 55 500 kr så går 48 000 kr till Inkomstpension och 7 500 kr till Premiepension. Ett års avsättning till till pension kallas med ett annat ord, Pensionsrätt. Den slutgiltiga inkomstpensionen grundas på hur många Pensionsrätter man tjänat in samt hur stor inkomst man haft. Inkomstpensionen påverkas även av hur inkomstutveckling i samhället i stort har sett ut.

Även Premiepensionen är inkomstgrundad baseras på antalet pensionsrätter som man samlat på sig under yrkeslivet. De medel som avsatts till Premiepension kan man välja att förvalta själv genom att exempelvis placera dessa pengar i fonder eller aktier. Om man förvaltar dessa pengar väl så kan de bli en mycket viktig del av den totala pensionen.

Det finns även något som heter Tilläggspension som kan ingå som en komponent i Den allmänna pensionen. Tilläggspension kan dock endast vara aktuellt för personer som är födda mellan 1938 – 1953. Tilläggspensionen är inkomstgrundande och baseras på de pensionspoäng (de 15 år man haft högst inkomst) man har och hur stor inkomst man haft. ATP (Allmän Tilläggspension) har bytts ut mot Tilläggspension.
Alla som är födda 1937 eller tidigare och har minst 3 års pensionspoäng får Tilläggspension.

Om man inte haft någon inkomst (eller väldigt liten) så kan man få en så kallad Garantipension. Denna pension är statligt finansierad och för att få den krävs att man är minst 65 år och har ingen eller mycket låg Inkomstpension. Dessutom så krävs att man bott minst 40 år i Sverige för att få full Garantipension.

Vem kan få Allmän pension?

De som har bott och arbetat i Sverige får Allmän pension, baserat på de inkomster som man skattat för. Bland dessa inkomster så räknas även ersättning från a-kassa, föräldrapenning och sjuk- och aktivitetsersättning.